Stickning

Clara Linnéa, garn och sånt.

www.malinbohm.se

Det är kallt, vi eldar i kaminen hela dagen, dricker tekopp efter tekopp. Bakar scones och bjuder hem vänner på ett parti Settlers. Från vårt fönster ser vi Siljan som frusit till is och jag känner en så stor tacksamhet över att få bo på den här vackra platsen. Kaninen har gått i någon slags vintervila och sover under soffan mest hela dagen, förutom då jag gör yoga, då vill han helst ligga på min mage.

Det är skönt att stanna upp. Jag städar i ateljén och rotar bland mina garner. Funderar på att sticka en kofta, har ni tips på något enkelt mönster för en som inte är så van att sticka plagg?

www.malinbohm.se

På kroppen har jag ylle från topp till tå och runt handlederna de finaste handledsvärmarna som jag bytt till mig från Clara Linnéa. Visst är de helt underbara? Och mjuka och sköna kan jag intyga. Där har ni ett hejdundrande kreativ person att följa, hon stickar de mest magiska plagg och tar fantastiska bilder. Hennes hemsida hittar ni här.

Och hörni, tack för de finaste, varmaste kommentarerna på förra inlägget. Jag ska svara på dem snart.

Handstickade vantar

www.malinbohm.se

Hej hej! Nu finns det fina handstickade vantar i min shop. Stickade av min vän Kicki Dahl som driver Mora Stickverkstad. Alla vantar är stickade av svenskt ullgarn och är något tovade för att bli extra varma. Fina som snus tycker jag. Mina favoriter är de på bilden här ovan, de skulle jag gärna knipa till mig själv. Vantarna hittar du här.

www.malinbohm.se

Häromdagen kom det pudersnö, sådär så att marken precis är lite vit. Nu håller jag snart på att längta ihjäl mig efter riktig vinter och väderprognosen utlovar snö i nästa vecka, pepp! Hoppas ni har en fin lördag!

F&S: om slöjd i familjen


Tvåändsstickade vantar av Kjerstin Collin www.malinbohm.se/blogg

Tvåändsstickade vantar till min dräkt, stickade av mormorn i ramen till höger.

Fråga: Jag är lite nyfiken på din familj, har du vuxit upp i ett slöjdande hem eller är det någonting du plockat upp själv?

/Matilda

Svar: Hej Matilda! Jag kan inte säga att jag vuxit upp i en slöjdande familj i den bemärkelsen att mina föräldrar livnärt sig som slöjdare/hemslöjdskonsulenter eller haft något annat slöjdigt yrke. Däremot så har slöjdande människor och slöjdföremål alltid funnits naturligt runtomkring mig. Min mormor slöjdade väldigt mycket, vävde, sydde, broderade och stickade fina tvåändsstickade vantar.  Mormor har också sytt min dräkt, så jag känner att jag bär en bit av henne när jag har den på mig. Min mamma har också alltid haft något i händerna. Under uppväxten har jag sett henne sticka, virka, brodera och sy. Nuförtiden så stickar hon mest.

Petssonpappan www.malinbohm.se/blogg

Min pappa är ett kapitel för sig. Han är en riktig Pettsonpappa. I sin ungdom ritade han en del och jag önskar att han hade fortsatt med det. Men han var nog lite för praktisk för att ens komma på tanken att söka någon konstnärlig utbildning. För min pappa är ingenting omöjligt, går något sönder då lagar man det själv. Köpa nytt görs bara i yttersta nödfall och helst inte alls. Han har mycket praktiska och kreativa lösningar på det mesta, men skulle nog inte kalla det han gör för slöjd även om jag kan se att mycket av det är just det.

www.malinbohm.se/blogg

Jag tror att en stor anledning till att jag slöjdar idag är att jag har fått hålla på. Ganska tidigt fick jag en egen garnkorg och jag har fått hålla på med det mesta som fallit mig in. På bilden ser ni mig i full färd med att bygga mitt eget dockhus. Jag kan inte minnas någon gång att mina föräldrar tvingade mig att vara kreativ, det var mer så att om jag själv ville så fanns det möjlighet. Fanns det inte material hittade jag väl något i skogen. Byggde gubbar av grenar, broderade små dukar, målade korgar, stickade halsdukar till mina dockor. Ingenting var omöljigt och det fanns ingen som helst press från mina föräldrar. Det tror jag är den stora anledningen till att jag slöjdar idag, eftersom slöjd i min barndom alltid varit något positivt. Skolslöjden kändes dock som raka motsatsen till det, speciellt på högstadiet, hu!

Tåjta www.malinbohm.se/bloggSedan får vi inte glömma att det funnits slöjdföremål runtikring. Föremål som jag aldrig tänkt på som slöjdföremål förrän jag gått på slöjdutbildningar. Vi har t.ex. alltid plockat bär och svamp i spånkorgar, haft handvävda mattor på golven, broderade dukar m.m. I uthusen har jag skrotat runt bland svepaskar, kardor, spinnrockar och gammalt skrot, utan att ha förstått vad det varit. Vår granne var från Våmhus och gjorde Våmhuskorgar och där rännde vi ungar och tittade på. Det var hur spännande som helst. Så att det funnits runt mig är helt klart, men det är inget jag förstått förrän jag blivit äldre, nu känner jag en tacksamhet över att jag fått växa upp så. Nu kanske det låter som en överpittoresk barndom där alla slöjdade hela tiden och så var det inte, det var bra mycket mer orientering och skidåkning än slöjd. Men att det fanns slöjdföremål och slöjdande människor runtomkring mig har nog i allra högsta grad påverkat att jag slöjdar idag.

Bytt och fått

Kofta av Clara Falk kopp av Ulrika Olsson www.malinbohm.se/bloggPå bilden ser ni en kopp gjord av finaste Ulrika. Innan jul damp det ner ett paket hos mig innehållandes två koppar, två skålar och en fin tvålkopp men jag har inte förmått mig att fota det förrän nu (vilket beror på att de alltid är odiskade för de används jämt). Jag har även bytt till mig koftan som är handstickad av Clara Falk i ett perfekt grått ullgarn. Modellen är midjekort och det passar mig på pricken eftersom jag gillar att ha kjolar och klänningar med hög midja. Jag känner mig så himla rik över att ha saker gjorda med så mycket kärlek, det slår allt industriproducerat med hästlängder.

Kopp av Ulrika Olsson www.malinbohm.se/bloggKofta av Clara Falk www.malinbohm.se/bloggKofta av Clara Falk www.malinbohm.se/blogg

För den vinande nordan och vintern broder

Jul 2012 021Jul 2012 032 Jul 2012 064 Jul 2012 079 Jul 2012 089

Ja, nog hade jag föreställt mig att jag skulle vara kreativ under julen. Nu när jag äntligen fick tid att sy. Men jag finner mig ideligen slumrandes på diverse ställen efter skidturer och andra äventyr i skogen. Den är som vackrast nu tycker jag, alldeles vit, inbäddad och tyst.

Det enda jag lyckas förmå mig att göra i kreativ väg är någon slags halvengagerad stickning och lite broderi. Men i slutet av veckan ska jag ta min favoritfotograf i handen för att kunna ge er lite folkdräkt och sådär. Tills dess får ni ha det fint.Jul 2012 120