Om livet i allmänhet

Förebilder, folkliga grejer och en intervju

www.malinbohm.se

Jag går tillbaka till rötterna, hittar inspiration i gamla bilder från min hembygd. Rotar bland gamla dräktdelar och plockar fram mina finaste maljor och band. Har klippt ut ett livstycke i svart fint kläde och tänker sy för hand. Ja, med nål och tråd bara, ingen electricitet inblandad! Det och bara det är handsömnad för mig. Då tar det en evinnerlig tid och det är precis vad det ska få göra.
Masniss Kisti, Sollerön www.malinbohm.se

Jag och barbarnet till Masniss Kisti (på bilden) håller på med ett stort folkligt projekt som också kommer ta en evinnerlig tid. Det känns spännande, bra och läskigt! Barnbarnet är nybliven 80-åring och är en av mina bästa vänner och det känns så fint att få spendera tid med henne. För övrigt så är kvinnor som Kisti min förebild och jag drömmer om att få bli en rikigt gammal och seg slöjdartant. En tant med starka nypor och smidiga fingrar. Oavsett om jag slöjdar som levebröd eller inte så kommer jag nog alltid att slöjda, att sluta slöjda skulle vara lite som att sluta andas tänker jag.

Livstycke sytt av Malin Bohm www.malinbohm.se

Här har ni ett annat livstycke. Jag tänker att livstycken kan vara det ultimata plagget och roliga att sy är de också!

Förresten så har jag medverkat i en intervju på fina bloggen Bland skog och hav som drivs av Hanna som bor i Skalmsjö i Ångermanland. Hanna delar med sig av vackra bilder och kloka tankar kring livet på landsbygden. Här klickar du för att läsa intervjun.

Sugen på liv

www.malinbohm.se photo Lina Nääs www.malinbohm.se photo Lina Nääs

Foto: Lina Nääs

Jag har tagit ett rejält kliv tillbaka nu. Förra veckan kunde jag inte andas, så fort jag försökte sy så kändes det som att jag skulle svimma. Jag fick hålla mig hårt i bordet för att inte trilla av stolen och sen sa jag skarpt till mig själv att det här går banne mig inte. Jag har varit inne i väggen en gång och jag tänker inte gå dit igen och jag känner igen symptomen allt för väl. Så då satte jag bara stopp. Sedan dess har jag slutat kolla mailen 40 gånger om dagen, har bara gjort det nödvändigaste som att packa webordrar, virkat lite, åkt skidor och gått långa promenader. Tänkt att jag ska nog sluta sy nu, på riktigt.

Men så kommer den ändå smygandes, sömnadslusten. Och jag tänker okej då. Men då får det vara på andra villkor och nu har jag bestämt mig för att den här våren får bli en lugn en. En vår där jag får sy mer för min egen skull och inte för att producera för att få en full webbshop. Inte pressa fram lusten. Det känns väldigt läskigt men samtidigt helt rätt, att skapa mer som ett barn, när jag har lust och vad jag har lust med. Och just nu har jag en väldig lust med att sy livstycken, så det kommer jag göra, om ett tag och i en långsam takt. Jag tänker låta mig skissa och prova olika material, ylle, linne och bomull. Jag tror att det blir bra, kanske inte för plånboken men för själen.

You might also like:

Livlig inspiration

Ett annat liv…

Mitt första livstycke

Året var 2015

www.malinbohm.se

Såhär i början av det nya året vill jag titta tillbaka på året som gått. 2015 var ett mycket omtumlande, kreativt, roligt och jobbigt år. Jag blev inspirerad av Liv att låna några frågor från Clara:
www.malinbohm.seVad fick dig att må bra? 

Att spendera tid med våra djur, att vara i skogen och att odla grönsaker.

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? 

Ork och balans mellan jobb och fritid. Jag körde på lite för hårt med mitt företag och andra jobb under 2015 och jag hoppas verkligen att jag ska hitta tillbaka till kreativiteten och glädjen i att skapa igen under det här året.

www.malinbohm.seMest stolt över? 

Att jag fick miljöpris för mitt skapande, det är jag så himla glad över.

www.malinbohm.seVad önskar du att du gjort mer?  

Skapa mer för min egen skull och lagt mer tid på att utveckla mitt skapande. Mer sånt får det bli under det här året.

Vad önskar du att du gjort mindre? 

Oroat mig för framtiden, på något konstigt sätt löser sig det mesta ändå. 
www.malinbohm.sewww.malinbohm.seGjorde någonting dig riktigt glad?

Ja, ni fina som läser här, som skriver fina kommentarer och mail, som handlar mina klänningar, kort och nålbrev. Som säger hej när ni möter mig på riktigt och som skickar fina julkort och gåvor på posten. På bilden överst ser ni fina Olivia i hennes Helfridklänning, jag blir så otroligt glad när ni visar för mig hur ni bär plaggen (ni vet väl att ni gärna får tagga bilder med #malinbohm på instagram?). Jag blev också riktigt glad över att vara med på inspirationsdagen på Nordiska Museet.

the wooly shop www.malinbohm.seGjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? 

Jag gick med i ett hantverkskooperativ i februari (som lades ner nu i oktober) och det var väldigt lärorikt, roligt och jobbigt att driva butik tillsammans med andra. Nu är vi några från kooperativet som säljer våra saker i butiken på bilden. Se mer info här.

www.malinbohm.se

Vad tänker du göra annorlunda i år?  

Jag tänker vila mer och göra mer yoga. Skapa mer för min egen skull och försöka bena ut vart jag är på väg och vad jag vill med mitt företag och med livet. Jag vill prioritera min familj och mina vänner och hänga massa på verandan ovan (som tillhör en av mina bästa vänner Malin). Jag vill dansa mer, äta mer kakor och oroa mig mindre.

Vad har ni för planer och mål för 2016?

Om tacksamhet

www.malinbohm.se

Efter en tung höst där jag känt mig trött och inspirationslös känner jag att det börja släppa. Iallafall inspirationslösheten. De senaste veckorna har jag sålt mer än jag någonsin gjort och det gör mig så himla glad och tacksam så jag vill bara utbringa ett stort och varmt tack till er alla som handlat av mig, det betyder hur mycket som helst. Att packa det jag sålt i små fina paket är verkligen bland det bästa jag vet och något jag lägger lite för mycket tid på, men det får det vara värt… Nu kommer jag inte hinna uppdatera shopen något mer förrän i januari.

Sedan är jag så otroligt tacksam för att ni som läser den här bloggen är så fina. Jag får så mycket kärlek och pepp i kommentarer och mail och det är jag oändligt tacksam för. Ni är bäst!

Nu i december har jag jobbat lite på ett nytt extrajobb, det har varit jätteskönt att komma hemifrån och träffa folk. Även om jag är en riktig ensamvarg kan jag tycka att det kan bli lite ensamt i ateljén ibland. Speciellt när jag känt att inspirationen trutit. Jag hade tänkt att jag bara skulle jobba med mitt extrajobb och inte så mycket med företaget och det gick ju sådär så att säga, på något konstigt vis har jag känt mig mer inspirerad än på länge och har jobbat lite för mycket med mitt företag också. Så nu är jag verkligen så t r ö t t. Men jag känner mig så himla glad, för nu känner jag skaparglädje igen och ser fram emot ett 2016 där jag kommer släppa flera nya plaggmodeller.

www.malinbohm.seNågot som jag också är tacksam över är att få leva med den här personen. Han är min mentor och min livskamrat. Och dessutom väldigt duktig på att säga ”nu har du jobbat nog för idag” – vilket jag behöver höra, ofta. När man driver eget går det verkligen alldeles för lätt att jobba hur mycket som helst. Jag är så glad över att jag har honom som peppar på, som håller min hand och som tvingar ut mig på springturer. Jag önskar att alla fick ha en sådan person i sitt liv. ♡

Söndagstankar

www.malinbohm.se

Den här hösten har jag tänkt så mycket. På vad jag vill och på vad jag inte vill. Efter sommaruppehållet från sömnaden kändes det svårt att gå ner i ateljén igen, det kändes inte roligt. Jag kände mig trött och oinspirerad. Samtidigt som jag måste sy, för det är min inkomst.  Att få ett uppehåll är bra, för då öppnar man upp för andra tankar och för mig har tankarna handlat om huruvida jag vill fortsätta ha ett företag eller inte. Fortsätta blogga eller inte. Och jag har kommit fram till att jag vill fortsätta med båda, men kanske på ett annat sätt. I nuläget känner jag att jag inte hinner vara kreativ på ett sätt som jag tycker om, det är för mycket fokus på att producera mina modeller, uppdatera webshopen, fota, marknadsföra så  jag hinner inte ha någon ny kreativ process. Jag vill utveckla mitt skapande, jag vill sy livstycken, andra klänningsmodeller, manliga skjortor men det finns inte tid att göra det. Jag vill grotta ner mig och göra något riktigt avancerat som att mäta upp och sy plagg helt för hand. Hur jag ska komma dit det vet jag inte än, men det känns skönt att konstatera att som jag jobbar nu, det funkar inte för mig och jag hoppas att jag kan hitta en lösning. Snart. Jag brukar inte vara såhär öppen, men nu kände jag bara att det måste ut och på något sätt känns det skönt att dela med mig av det här till er. För jag vet att ni är så kloka och fina. Hoppas ni har en fin söndag ♡

Lediga dagar

www.malinbohm.sewww.malinbohm.sewww.malinbohm.sewww.malinbohm.sewww.malinbohm.sewww.malinbohm.se

De senaste veckorna har jag försökt vara ledig så gott som det går, det har varit så skönt och välbehövligt. Jag har tagit det lugnt, kommit ifatt lite med trädgårdsbestyren, gått i skogen och plockat ohemula mängder med svamp och bär, hängt med hönorna, tittat på alldeles för många avsnitt av Game of Thrones, virkat och druckit te. Ungefär det enda jag vill göra när jag är ledig. Nu har jag börjat kicka igång sömnadshjärnan igen, det går lite trögt, men inom kort kommer det dyka upp mer sömnadsrelaterade inlägg igen.

Om livet på och utanför Internet

www.malinbohm.seJag får rätt ofta mail och kommentarer där det står saker i stil med ”ditt liv verkar så underbart”, ”jag vill leva som du gör” och ”jag är avundsjuk på dig”. Varje gång jag får en sådan kommentar så blir jag lite provocerad samtidigt som jag kan förstå att min blogg kan framkalla sådana känslor hos andra. Kommentarerna har fått mig att börja tänka kring vad jag delar på Internet och varför. Såhär tänker jag; för mig är Internet en plats som jag försöker hålla positiv, både genom det jag konsumerar och genom det jag delar. Därför läser jag bloggar som inspirerar mig, pinnar saker på Pinterest som gör mig glad och följer personer på Instagram som ger mig positiv energi. Givetvis tar jag också del av vad som händer i omvärlden, men det gör jag mest genom att lyssna på p1.

Det jag själv delar på den här bloggen och på Instagram är också mest av positiv karaktär. Det är utvalda fina delar av mitt liv. Små skärvor. Men, bara för att det ser fridfullt ut på håll betyder det inte att det är det därbakom. Tvärtom. De senaste åren av mitt liv har i mångt och mycket präglats av död och sjukdom. Men jag väljer att inte dela det, det känns för privat. Och när jag själv var sjukskriven var Instagram som en livlina där jag kunde fota fina saker och försöka fokusera på dem, istället för på det som gjorde ont. Vissa jag följer delar mer av sina liv, de skriver om upp och nedgångar och jag kan uppskatta att få ta del av det men jag tänker att vi är säkert minst lika många som gått och går igenom svåra saker men som inte vill eller vågar visa den sidan av livet. Och det måste också få vara okej, visst borde det?

Dress made by Malin Bohm www.malinbohm.se