Dagar

www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg tavla av Lina Nääs www.linanaas.se www.malinbohm.se/bloggwww.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg

Vilka magiska påskdagar jag haft. Jag har bara tagit det lugnt, träffat vänner och familj. Gjort utflykter till skogssjöar. Bytt randig klänning till Umma mot finfin tavla (se bild ovan). Läst bok om en av de bästa. Möblerat om hemma för att få plats med alla småodlingar. Påtat runt i trädgården. Tittat på när min sambo tagit årets första dopp i Siljan.

Plus att jag gottat mig ordentligt åt alla fina kommentarer jag fått på sistone. Ni är guld!

Glad Påsk!

www.malinbohm.se/blogg foto malin bohm www.malinbohm.se/blogg foto Max Wikström

Med de här två bilderna, tagna igårkväll, vill jag önska er alla en riktigt glad påsk!  Så vill jag också tacka er alla som kommenterat på förra inlägget, jag läser alla era ord och tar till mig.  Tänker att jag måste ha de mest snälla och kloka läsarna som finns! Och så stort tack till alla er andra också förstås, till er som går in här varje dag och följer livet hos en skogstokig slöjdnörd!

(Kjolen på bilden är alldeles nysydd, men mer om det en annan dag.)

Ordet är fritt

malinbohm

Jag vill gärna veta lite mer om vad du tänker kring bloggen. Vad du skulle vilja se mer av på bloggen, vad du skulle vilja se mindre av? Är det är någonting du önskar att jag skulle skriva om, eller visa? Eller har du frågor och funderingar? Skriv gärna  i kommentarsfältet!

Gråstjorto

www.malinbohm.se/blogg   foto malin bohm

Den här skjortan sydde jag till min sambo Max i födelsedagspresent. Det vill säga i september, förra året. Eftersom jag var smått stressad när jag sydde den (alltid ute i sista minuten) blev den lite för liten och har legat och stirrat argt på mig sedan dess och bara bett om att få bli utlagd. Och nu, många månader senare, tog jag mig äntligen i kragen och sydde klart den. Den blev väldigt många små tygbitar som skarvades ihop, men när den blev klar så tycker jag inte riktigt att det syns. Dessutom är det folkligt och det gillar ju jag.

Skjortan är sydd av grått linnetyg i helt raka stycken. Precis som den här skjortan som Max fick av mig för några år sedan. Förra gången han fyllde år fick han också slöjdiga presenter, de kan ni se här. Jag gillar verkligen att ge bort saker jag gjort själv, men det leder ofta till att jag kan halka lite efter tidsmässigt. Men vad gör väl det när det väl är klart. Just nu håller jag på och syr en randig klänning till Umma. Det är också ett sånt där projekt som hamnat på efterkälken, men till påsk har jag lovat att den ska bli klar, så då får ni se.

www.malinbohm.se/blogg   foto malin bohmwww.malinbohm.se/blogg   foto malin bohm Processed with VSCOcamwww.malinbohm.se/blogg   foto malin bohm

Tvätt och tunnbröd

www.malinbohm.se/blogg

Idag var det bra torkväder, så jag passade på att tvätta upp lite gamla tyger som väntar på att få komma in i tygförrådet. Eftersom jag köper mestadelen av mina tyger på loppis vill jag alltid tvätta dem först, även de som är oanvända. De på bilden ovan är helt fantastiska gamla tyger från kring åren 1930-1940. Blommiga och av sån där härlig tunn bomullskvalitet som inte går att hitta idag. Jag kan knappt vänta på att få sy plagg och annat fint av dem.

bakudag www.malinbohm.se/blogg

Så till något helt annat. Förra helgen bakade vi tunnbröd. En vän till familjen är närmare uppfödd i en bagarstuga så hon erbjöd sig att lära mig och Max att baka. Det var så himla roligt och svårt! Men nu ska vi bannemig kicka igång bakugnen hemma hos pappa. Jag gillar verkligen principen att baka massa bröd och ha länge, istället för att baka lite då och då. På samma sätt som jag gillar att fylla källaren med syltburkar och saftflaskor. Det är någon slags samlargen det där tror jag.

Jag vet att de lärde tvistar om vad som är ”äkta” tunnbröd och vad som inte är det.  Här på ön består tunnbrödet enbart av kornmjöl och potatis. Någonannanstans är tunnbröd något annat och det är helt okej! På ön finns det även en tradition av att baka läfsor och tjockbulla. Men att baka tunnbröd är väl en sån där sak som man måste kunna då man kommer från mina hemtrakter. Och så är det bra om man kan sticka tvåändsstickning och sy. Jag antar att det är bara att ta på sig storstövlarna och axla kulturarvet.

Med detta spretiga inlägg önskar jag er en trevlig helg!

Kjol och blus

www.malinbohm.se/blogg foto Max Wikströmwww.malinbohm.se/blogg foto Max Wikström www.malinbohm.se/blogg foto Max WikströmHäromveckan sydde jag den här kjolen och blusen. Kjolen är nästan samma modell som den här, en modell som blivit något av en favorit. Just nu vill jag bara ha sådana kjolar på mig och jag kommer nog sy många många fler av samma sort. Blusen skulle egentligen ha blivit ett klänningsliv, utan krage. Men så ändrade jag mig under sömnadens gång, klippte den mitt i tu och gjorde krage och vips så tyckte jag att den blev bättre som blus än som klänningsliv. Och det är mycket sådant jag håller på med nu, mönsterkonstruerar, provar, gör om och provar igen. Jag har längtat efter att få göra det i flera år och det är så himla himla roligt att få göra det nu.

Båda tygerna är åkerbrukade såklart, och helt oanvända, fast gamla. Så då kanske det inte blir återbruk egentligen? Nåväl, de är båda någon slags lintyg, troligtvis med lite bomull i. Jag har mer av båda tygerna så det kommer dyka upp mer plagg av dem så småningom.

Jag hoppas att ni har en fin helg. Idag skördade vi lite kryddor i trädgården, de hamnade i lunchen som åts ute. Himla härligt!

Foto: Max Wikström

En rutig klänning

www.malinbohm.se/blogg

Här kommet bilder på mitt senast sydda. En rutig klänning av tunt bomullstyg från tidigt 1900-tal. Jag tycker mycket om modellen, så det kommer nog bli fler klänningar av samma mönster. Jag tänker lite på bullerbyn och på dammiga grusvägar.

Klänningen är fotad mot dörren till fjosä i min pappas lada.

www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg

Infodringen i ärmhålen är fastsydd för hand med fållstygn, men det syns inte på utsidan.

www.malinbohm.se/blogg

Knoppen på dörren är alldeles blank efter århundraden av händer som öppnat den. Sånt där kan få mig alldeles knäsvag, spår av liv från tidigare generationer.

www.malinbohm.se/blogg

Förresten så har jag tagit mig i kragen och skaffat en sån där fräsig bloglovin-knapp. Vill du följa bloggen via bloglovin så klicka på ikonen till höger eller genom att klicka här. Hoppas ni har det fint!

Om trädgård

plant these to help save the bees av Hannah Rosengren

För mig så hänger det här med slöjd och odling tätt tätt samman. För mig är odlingen ett sätt att vara kreativ och ett sätt att på ytterligare ett plan försöka skapa min egen verklighet. Jag och min sambo drömmer om att odla så mycket vi kan av den maten vi äter. Eftersom ingen av oss äter kött kommer vi en bra bit på väg genom att odla mycket bönor. Att bli helt självhushållande vill vi nog inte riktigt, men nästan. Sommaren som kommer blir den tredje vi spenderar i vår trädgård. Första året hade vi precis flyttat in och då hann vi med nöd och näppe stoppa ner lite potatisar och morotsfrön. Förra året grävde vi två nya land och förhoppningsvis kommer vi bygga ett växthus av gamla fönster i år. Vi fick börja nästan på noll i trädgården, förutom lite bortglömda bärbuskar, rosor och riddarsporrar fanns där bara gräsmatta så långt ögat räckte.

Vår ambition är att trädgården ska sköta sig själv så mycket som möjligt. Och att den ska dra till sig massor med nyttiga insekter. Därför lämnar vi lite rufs i hörnen. Välklippta gräsmattor är inte bara det tråkigaste jag vet, utan även en miljö som insekter inte trivs så bra i. Sedan så finns det ju en massa bra växter som man kan odla i trädgården för att insekterna ska trivas där. Till exempel de sorter som ni kan se på fina planschen ovan. Klicka på bilden om du vill komma till konstnärens hemsida och klicka här om du vill köpa en egen plansch att sätta på väggen.

Min absoluta favorit i trädgården är libbsticka. Den känns lite som en bortglömd växt. Vi använder libbsticka i nästan allt, soppor, grytor, pastasås m.m. Förra årets torkade håller precis på att ta slut så nu hoppas jag att den snart tittar upp ur jorden.

Just nu har vi fortfarande lite snö i trädgården, men i rabatterna börjar lökar försiktigt titta upp och jag väntar med spänning tills det börjar hända saker i trädgårdslanden. Där petade vi i höstas ner vitlök, morotsfrön och spenatfrön. Men än dröjer det tills de börjar komma upp. Så länge nöjer vi oss med att förkultivera inomhus och bläddra i trädgårdsböckera på bilden nedan. Runåbergs bok är min bibel, den innehåller allt jag vill veta om odling och lite till! För dig som är sugen på att börja odla rekommenderar jag varmt Alys Fowlers bok Slow Gardening, den passar perfekt för dig som har en liten trädgård eller vill odla i stan.

Jag önskar er alla en fin, lugn söndag!

www.malinbohm.se/bloggwww.malinbohm.se/blogg

www.malinbohm.se/blogg

www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/bloggwww.malinbohm.se/blogg www.malinbohm.se/bloggwww.malinbohm.se/blogg

 

Arbetskjolen

jeanskjolen malinbohm.se

Jag har länge längtat efter en kjol att arbeta i. En som är rejäl och kan slitas på i åratal. Ett måste var att den  skulle ha fickor. Så kom jag på att jag hade en bit mörkblått jeanstyg som jag hittat på loppis och vips så var den färdig. Min arbetskjol. Perfekt att ha i ateljén och stoppa diverse sygrejer i fickorna. Hoppas att den håller i många år.

jeanskjolen malinbohm.se jeanskjolen malinbohm.se jeanskjolen malinbohm.seFoto: Max Wikström

Inspirationen

pappa malinbohm.se

Min största inspirationskälla är skogen. Ända sedan jag var liten har min familj spenderat mycket tid i skogen och jag mår väldigt dåligt om jag inte får vara där tillräckligt mycket. Det är som att tankarna flyter lättare och idéerna bara ploppar upp i huvudet. Allra mest tycker jag om att vara i skogen med min pappa, han är liksom ett med skogen för mig. Och hans person är en stor förebild för mig. Han är lugn, stark och trygg. Med en känsla av att det inte är så noga. Och med en stor nypa humor. Det är förresten han som är lilla pricken på bilden ovan. Som Gandalf med fiskekunt på ryggen och en trädstam i handen för att kolla om isen håller. Så min pappa och skogen är det som allra mest inspirerar mig. Vad inspirerar dig?malinbohm.se malinbohm.se www.malinbohm.se

Randig enkelhet

randtjosl malinbohm.serandtjosl malinbohm.se

Först vill jag tacka för all positiv respons på radioinslaget. Ni gör mig så glad! Och så vill jag säga hej till alla nya som hittat hit.

Jag vet att det är många som har funderingar kring när jag kommer börja sälja saker och i nuläget håller jag mest på att testsy olika modeller. Så det dröjer ett tag till, för det här är inget jag vill skynda fram. Jag tar den tid som jag behöver och försöker njuta så mycket jag kan på resan. Så håll ut.

Här får ni också se lite bilder på mitt senast sydda. En kjol med ränder åt lite olika håll. Med stora goa fickor. Jag tänker att den kommer att vara perfekt till sommaren. Då kommer jag gå skrota runt  i den och allt möjligt kommer samlas i fickorna. Jag är lite som ett barn på det sättet, i alla mina kappfickor ligger det minst en fin sten som jag plockat på mig under promenader. Den här kjolen är en enkel modell, men det är det jag gillar mest. Det enkla är det jag dras till och det jag tycker mest om att använda. Tyget är ett gammalt tunt och mjukt bomullstyg.

Ha en fin helg allihopa!

 

Om varelse

 åter malinbohm.se

Jag omger mig med vänner som har samma drömmar som jag. Drömmar om att leva lite enklare, lugnare. Odla lite mer, jobba lite mindre. Ni vet. En av dem är min vän Malin. Hon är ungefär den mest sprudlande människan på denna jord och har precis som jag flyttat hem till Dalarna igen. Malin driver ett fint litet företag som heter Varelse som bara säljer ekologiska och giftfria produkter. Jag har nyligen införskaffat mig två par sockor stickade av ekologiskt växtfärgat garn därifrån. Jag bor i de här sockorna, de är perfekta när man som jag har kalla trägolv. Om ni inte redan har spanat in hennes webshop så rekommendear jag att ni gör det här. Om ni vill följa Malin på instagram så hittar ni henne under namnet @varelse_webbutik.

Det var dagens tips. Hepp!

varelse röd malinbohmvarelse blå malinbohm.se

Februari hittills

Processed with VSCOcam with t1 presetIMG_20140211_091714

IMG_20140212_124509IMG_20140218_115836IMG_20140213_152652Processed with VSCOcam with t1 preset

IMG_20140215_234852

Tänk vad tiden går fort. Nu är vi redan inne i sista halvan av februari.  En månad som har visat på mycket väderväxlingar. Ena dagen har det varit snöstorm och iskallt för att nästa vara sol och takdropp. Jag som är en inbiten vinterälskare vill ha snön kvar ett litet tag till. Samtidigt som det kliar i odlingsfingrarna. Tur att det går att så lite inne trots snö utanför fönstret.

I övrigt så går livet ganska långsamt, det måste göra det nu. Jag är inte så snabb. Bygger lite temporär ateljé, vilket för tillfället mest är ett enda stor kaos av tyger. Men det blir ordning så småningom. Annars är det mest garn som gäller, har alltid minst fyra olika garnprojekt på gång samtidigt. Så sydde jag en kudde till min mammas födelsedag, av gammal handvävd rosengång, kläde och röd folklore från Jobs Handtryck. Hon blev himla nöjd, och jag med. Nu vill jag sy fler kuddar, har många handvävda gamla tyger i gömmorna. TUR att min arme fader har en stor lada där jag kan förvara alla mina gamla tyger…

En måndag i februari

malinbohm

Hej på er!

Idag har jag varit hemma hos min pappa, där håller jag på att göra i ordning en temporär ateljé. Ni får se bilder inom kort. Jag är så pepp, vaknar på morgonen och längtar dit. Bådar gott för framtida sömnadsprojekt.

Sedan så har jag virkat lite, jag är konstant virkandes känns det som. Ett perfekt sätt för mig att lugna nerverna. Speciellt idag eftersom jag var lite nervös för att Radio Dalarna skulle komma hem till mig och göra en intervju. Som tur är var det världens snällaste reporter, så jag hoppas att inslaget blir bra. Det kommer att sändas om några veckor. Stay tuned.

Instagram

IMG_20130407_105108 IMG_20130522_105046 IMG_20130818_123429IMG_20130220_195436 IMG_20130928_140309IMG_20130707_165721 IMG_20131011_152832 IMG_20140124_143513 IMG_20140128_115411 IMG_20140130_142641 IMG_20140205_231449Nu har jag haft instagram i ett år och jag gillar det skarpt. Just för att det blir precis vad man gör det till. Jag följer både mina vänner och okända människor som inspirerar mig. Jag följer människor från hela världen, allt från slöjdare och florister i Amerikatt, odlare i England, yogaintruktörer i Indien till grannar här på ön. Jag har lärt känna bloggare djupare och hittat nya vänner. Min instagram är inte en förlängning av den här hemsidan, den är mer jag. Och i ärlighetens namn har det hittills varit mer bilder på skog, djur och fika än på slöjd. Om ni vill följa så hittar ni mig under namnet @bommali.

Om något väldigt fint

IMG_4565

Häromdagen fyllde jag år och jag fick den finaste av presenter av min Max. En finurlig present som han svarvat till mig. IMG_4579

Det finns ett litet fack för fingerborgen.

IMG_4590

Ett fack med plats för att linda upp tre olika trådar. Lintrådar såklart.

IMG_4593

Och ett fack för nålar.

IMG_4609

Egenslöjdade presenter är de finaste tycker jag.

Hej 2014

IMG_20131120_151208 IMG_20131122_112039IMG_20140125_090801 IMG_20131218_093046 IMG_20140112_131112bobu IMG_20140119_122421

IMG_20140121_130048 Hej på er i vintern! Har ni det bra?

Hos mig är det väldigt vackert just nu, med snötyngda träd överallt. Precis som jag älskar det. På slöjdfronten virkar jag mest. En gigantisk filt, med en enda stor mormorsruta runt runt runt. Energin och lusten börjar sakteliga återvända. Jag formar klänningar och kjolar i huvudet. Försöker bygga mig pigg och stark genom att åka skidor i skogen, och gå promenader inlindad i favoritsjalen bubo lurvo. Det känns som att 2014 kommer att bli ett fint år. Med mindre stress. Och mer sömnad.

Just nu väntar jag på att få ett fönster till min blivande ateljé i källaren. Sedan ska nytt golv in. Men sen ni, vad det kommer att sys där.

Tjipp och hej!

 

 

hösten

Hej på er, jag har inte dött eller något annat hemskt. Bara tagit en välbehövlig paus, från allt. Snart är jag tillbaka med energi och mycket slöjd, men tills dess får se ni lite mobilbilder från hösten.

Som ni kanske märkt har bloggen flyttat en bit in på hemsidan. Och så har hemsidan ny header tack vare fina Lina Nääs, och nytt utseende tack vare Tobbe Nääs. Tur att jag har så fina människor i mitt liv som kan hjälpa en dataokunnig som mig.

virk malin bohm

Virkad hittepåsjal. Bättre bilder kommer så småningom.
skörd malin bohm

I augusti och september skördades det, hela tiden. Nästa år vill jag odla ännu mer.mjok malin bohm

I september var vi på synvända i vackra Stjärnsund. Vägen dit var som att åka i mjölk.

frankie malin bohm

Har unnat mig jordens finaste kalender och ser fram emot ett nytt år med mer energi.

november malin bohm

Men just nu tar jag det mest lugnt och går i skogen.

Hoppas ni har det bra i hösten!

Jobsklänningen

IMG_4439 IMG_4458

jobs

Den här klänningen har varit klar ett tag, eller iallafall nästan, tanken är att den ska få fickor men de har inte kommit dit än. Tyget  heter fläder, designat av Eva Nordblom, och är tryckt på Jobs Handtryck utanför Leksand. Om ni ännu inte gjort en visit där rekommenderar jag det varmt! Tyget är rätt kraftigt halvlinne, d.v.s. ultimat som möbeltyg, och är som klänningstyg rätt tungt och varmt. Men jag trivs i den.

Jag har fått rätt mycket frågor om vilka mönster jag använder när jag syr, och det är mina egenkonstruerade. I det här fallet blev det en enkel klänningsmodell med mycket vidd i kjolen.

 

Foto: Max Wikström

♥ Jobs

jobs handtryck Malin Bohm

När uppsatsen är inlämnad ska jag sätta tänderna i de här underbara tygerna från Jobs Handtryck. Fläder (det blå tyget) ska bli en klänning, med det röda som skoning, och det gröna blir nog en detalj på en ficka. Det kommer nog bli helt hysteriskt, och förhoppningsvis alldeles underbart.

Nu sätter vi maj i bondens vägg

IMG_20130501_164917IMG_20130502_143943 IMG_20130423_115626 IMG_20130419_113939 IMG_20130509_183424 IMG_20130509_112144

Den går lite för fort nu, tiden. Nyss var det snö och nu spricker björkarna. Det är fantastiskt fint, men jag hänger inte med. Helt plötsligt är det frön som ska sättas och gräs som ska eldas och framförallt betyder björkspricket att min uppsats ska in väldigt väldigt snart. Så jag önskar lite att det fortfarande var april. Så jag hade mer tid att vara ute och njuta istället för att gräva i böcker och bouppteckningar. Så här bjuder jag i all hast på lite bilder från telefonen. Hoppas ni har det bra och framförallt att ni har tid att njuta av våren!IMG_20130507_201651

 

Hörrni, tack!

foto malin bohm.

Jag blir alldeles salig över alla fina svar som trillat in på min enkät. Men så har jag märkt att flera av er uttrycker en oro över att svara fel, och då vill jag bara säga känn inte så. För det finns inga svar som är rätt eller fel på den här enkäten. Jag vill veta vad just du känner, tycker och tänker och den enda som vet det är ju du, inte någon annan. Och ni skriver alla så kloka och fina saker så jag blir alldeles rörd. Så tack till alla er underbara människor som svarat!

 

För er moradräktsbärare som ännu inte svarat, men vill svara på enkäten, så hittar ni den här.

Kullor och kelingär, se hit!

 

malin bohm foto lina nääs

Jo, men det har ju blivit lite stiltje här. Det händer lite mycket annat just nu som tar tid och energi. Till stor del är det min C-uppsats i Textilvetenskap som tar min tid i anspråk. Uppsatsen handlar föga förvånande om folkdräkt, detta outtömliga, underbara ämne. Det är också med anledning av uppsatsen jag skriver nu, för jag skulle nämligen behöva er hjälp. Eller iallafall hjälp från några av er, d.v.s. från er som bär dräkt från Mora med omnejd (d.v.s. Kättbo, Venjan, Våmhus, Sollerön m.fl.). Jag har gjort iordning en liten enkätundersökning som ni kan hitta HÄR,  så svara gärna på den så blir jag himla glad. Innan 13 maj behöver jag era svar för att hinna ta med dem i uppsatsen. Sprid jättegärna den vidare till era dräktbärande vänner och bekanta. Ju fler som svarar desto bättre.

Tack på förhand!

eder,

Malin

 

Min nya kärlek.

stjjjjjeeeedNågot av det bästa med att komma från ett litet ställe är att alla känner alla. Och då menar jag inte på skvallervis utan att folk har reda på vem som har vilka intressen. Det vill säga att de flesta gamla tanter på ön vet om att jag gillar textil och gamla grejer vilket i sin tur leder till att när de rensar ut ringer de och säger kom och hämta lite tyg/garn/ull m.m. Ja, lyxigt är bara förordet. Jag är så oändligt tacksam över alla fina fina människor som ger mig textila ting, bara för att de vet att det kommer i omsorgsfulla händer. Nördiga händer.

Mitt senaste tillskott i tantväg är en vävstol. Jag behövde bara nämna för en tant att jag var sugen på att ha en egen och vips så hade hon hittat en annan liten tant som ville bli av med en. Så idag har vi hämtat den. Vår egen vävstol. Liten och nätt men alldeles alldeles underbar. De gamla träskedarna, som ni kan se på bilden, fick vi med. Nu ska vi bara sätta ihop vävstolen och sen ska vi väva för glatta livet.

Sjömanskragarna

krpågå

Både jag och Umma samlar på gamla kragar, jag vågar inte ens räkna hur många jag har. Jag har haft lite dåligt samvete sedan den dagen jag hittade en fantastisk blå sjömanskrage precis före henne på en loppis. Men nu har det dåliga samvetet flugit sin kos för när Umma fyllde år om långfredagen fick hon två kragar som jag sytt till henne, en vit och en blå. Båda sydda av gamla tyger och band/spetsar. Den vita är sydd av en gammal handvävd kökshandduk i linne. Jag ska nog sy en sådan till mig själv också, inte för att jag behöver en till krage men ändå…

IMG_0870IMG_0853 IMG_0621

IMG_0639

Sådant jag gör i mars

viiid

Hugger och staplar.
IMG_9684

Virkar hittepåsjal.

småskor

Provar småskor och låtsas lite lite att det är sommar.

(Nu är det här ingen vintageblogg, men jag är så kär i mina nya småskor att jag inte kan låta bli att visa upp dem.)

P.S. det är några som undrar vad jag köpt skorna. De är köpta på Bodil Vintage, men det fanns bara ett par, tyvärr.

IMG_9942

Tar hand om nya kompisar.

IMG_9956

Tittar på gammal loppissjal och försöker virka efter.

Ha en fin helg allihopa!

Dansklänningen

IMG_9806

Jag har en gammal klänning. Den är min absoluta favorit. Sådär ultimat på alla sätt och vis, en sån som jag alltid känner mig fin och bekväm i och framförallt tycker om att dansa i. Eller tyckte. För nu har den gått i graven, verkligen. Jag har lagat och lagat den men nu har själva tyget gett vika, spruckit på mitten, och trots att den är svart så syns det rakt igenom den. Ni fattar, den är tunn som spindelväv och är verkligen inte fungerande som klänning längre. Vilket gjorde mig i ett smärre akut behov av en ny klänning att dansa i. För när det kommer till dans så tycker jag att det är lite extra petigt med kläder, de får verkligen inte sitta åt på fel ställen och de måste andas. Så här är den, min nysådda dansklänning. Enkel modell utan krusiduller. Så nu kan här dansas, både framåt och runt.

P.S. Blusen som är under har jag inte sytt.blom blommigIMG_9844IMG_9821IMG_9891IMG_9904

Foto: Max Wikström

 

Sömnadspeppen

hysteriskt gul

Jag har börjat med en ny grej. Jag har ju varit sur över att jag haft så lite tid, ork och möjlighet att sy de senaste två åren, så nu har jag börjat med en timmes morgonsömnad. Det låter lite som doktorn ordinerar och det är lite så också. Som morgongympa, fast morgonsömnad. För när jag slutar mina skoldagar, som mestadels består i att inmundiga hysteriska mängder högtravande akademisk litteratur, så är jag för trött för att sy. Och jag behöver verkligen sy för att må bra och fungera. Mitt mål är själva sömnaden i sig så vad jag producerar är mindre viktigt, bara att jag sätter mig ner och sy, får in vanan igen. Jag har sedan jag började sytt klart en klänning och är i slutspurten på den andra, som ni kan se här ovan. Den sistnämnda är kanske lite väl hysterisk, jag vet inte ens om jag tycker om den, men det är roligt att sy iallafall, så det gör inget. Och så håller jag på att sy en överdel till Ummas dräkt av det finaste finaste handvävda linnetyget.

 

Hoppas att februari behandlat er fint! Här har vintern varit fantastiskt vacker. Mycket snö och bitvis många minusgrader. Precis som jag gillar det. Jag skulle nästan kunna ha vinter året om.

Livet och slöjden

3746153988_6182fe3c8d_o 4038699073_79d6160b27_oIMG_9532IMG_9497 IMG_9386bob

För mig hänger allt ihop. Livet med slöjden. Jag tänker att det har och göra med att jag vill kunna själv, reda mig själv, klar mi sjovt. I mångt och mycket så handlar det om att kunna skapa de saker jag vill ha, precis som jag vill ha dem och av material som jag valt. Men också om jorden. Att jag vill skona den så mycket som det går och tänker hela tiden på hur jag kan bli bättre. Åka mer spark och mindre bil. Men som textilare kan det vara svårt att hitta material som både är fina och bra för miljön. Det brottas jag med varje dag. Ibland så önskar jag att jag höll på med träslöjd istället. Det känns mer naturligt på något sätt, gå ut i skogen och hämta hem sitt eget slöjdvirke. Utan mellanhänder, långa transporter och läskiga kemikalier.

För mig är slöjd att värna om det gamla, både fysiska föremål och tekniker. Vårda och föra vidare. Men jag tycker också att slöjd är att baka mitt eget bröd, odla grönsaker (om inte rådjuren äter upp allihop d.v.s) och plocka bär och svamp. Jag vet, gränserna är flytande och åsikterna är många om var de går. Ibland blir jag själv osäker på var mina gränser går. Men jag tänker att det inte är så noga, för mig är det mer en vilja av att förstå, att kunna följa med i hela processen. Veta att fröna blir blommor och ullen blir garn, sen tyg, sen plagg. Jag finner en enorm trygghet i det. Så för mig är slöjden mer en livsstil än en hobby. Och jag slöjdar verkligen hela tiden, nästan. Och när jag inte slöjdar så tänker jag på slöjd, eller pratar om slöjd (förlåt Umma och alla andra som blir utsatta för mitt babblande). Jag mår dåligt om jag inte har något i händerna och skulle gladeligen skippa ett par timmars sömn till förmån för att sy, om kroppen skulle palla det. Men det gör den ju förstås inte och jag går ständigt med en känsla av att jag inte hinner med, inte hinner skapa alla saker som ploppar upp ur huvudet. För hujedamig vad mycket idéer det bor där inne som bara väntar på att få komma ut.

björrrk

 

 

Ullen, garnet, rockarna

rocken
Jag har slagit mig ihop med en karl som till min stora lycka ropar in spinnrock och kardor på auktion. Tillsammans har vi nu tre stycken spinnrockar. Och två sländor. Snart måste vi flytta till ett större hus för att få plats med alla textilgrejer. I söndags hade vi lilla spinna-på-spinnrocks-kursen. Max lärde sig också att spinna på slända häromveckan och har börjat sticka sig en egen bubo lurvo-sjal av garnet. Så nu kan vi snart gå runt och lukta får båda två. Jag älskar ull. Och får.

Det finns nästan inget mer rogivande än att spinna tycker jag. Ljudet från hjulet som snurrar och det melodiska trampet. Det finns en så otroligt fin film från en spinnstuga, önskar att jag hade varit med där och då, men är född för sent. Filmen kan ni se här.

IMG_9569 IMG_9582 IMG_9589IMG_9573

Sjalvinnaren

Helbild

Jag har insett att det här med tävlingar inte är bra för mig. Jag får så dåligt samvete över att jag inte har en sjal till er alla när ni skriver så fina saker, hittar på roliga rim och är soldkullor och sådär. Men jag fick ju lov att välja. En vinnare. Men jag vill passa på att tacka er alla goa, fina, rara människor som deltagit. Ni är guld allihop!

Vinnaren är fina Ulrika med motiveringen: Jadu. Jag trodde ju att jag skulle kunna virka en sån där sjal själv, men det verkar ju fruktansvärt segt med det… Finare skulle också vara att ha en som du virkat. – Jo, jag bär ju en Malin Bohm. Kanske skulle också sjalen göra att vi en gång för alla träffas?

Jag och Ulrika har följt varandras bloggar i åratal och det känns nästan som vi känner varandra på riktigt, fastän vi inte gör det. I höstas så råkade vi stöta ihop med varandra på hennes jobb där jag var på studiebesök. Sedan dess har vi pratat om att ses, men det har ännu inte blivit av. Så om sjalen nu kan förmå oss att träffas på riktigt har jag inte hjärta att säga nej till det. Jag hoppas att hon i framtiden vill bära någon av mina sydda klänningar, för se god klänningssmak det har hon. Kolla bara på den på bilderna! (Hoppas att det var okej att jag lånade bilder från dig Ulrika. Mailar dig angående sjalen inom kort.)

Och så har hon en himla fin blogg, kika in där vetja!

H_stsvans_stor

Ni.

ber

Tack för all respons i förra inlägget, ni är så himla fina. TACK!

(håller på och svarar på era hjärtliga kommentarer i detta nu)

Ett ärligt hej

2985271628_4d48e799af_o

Jag funderar rätt mycket på det där med bloggandet. Väldigt ofta tänker jag att jag vill ta bort alltihop. För att det är jobbigt att synas. Extra jobbigt tycker jag att det är när folk jag känner på riktigt börjar läsa. Jag vet inte varför. Jag antar att det handlar om att jag tror att de ser hur mycket jag inte visar. För det är mycket jag inte visar, jag försöker hålla mig på avstånd, behålla integriteten, låta det bara handla om slöjd och inte så mycket om det andra livet. Men det skiner väl igenom lite antar jag. Det riktiga livet. Det här var från början en hemsida med en tillhörande blogg, nu känns det mer som en blogg med tillhörande hemsida. Och jag måste erkänna att jag tampas med att tycka att det är fånigt att blogga, vill inte vara en såndär som bloggar. Samtidigt så följer jag ju en himla massa fina bloggar som jag inte alls tycker är fåniga. Det är bara jag som är fånig som bloggar, inte andra. I grund och botten handlar ju det här med bloggandet och hemsidandet om min dröm. Min dröm är att sy klänningar. Att kunna leva på det. Det är nästan det enda jag drömmer om, det och folkdans. Hur jag ska komma dit vet jag inte riktigt, även om jag har en plan. Men jag behöver mer tid.

Jag vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget. Kanske bara säga hej, på riktigt. Och säga att ni är fina. För utan era kommentarer och peppningar hade jag stängt ner den här bloggen för länge sedan och sytt i hemlighet på kammarn, och det hade nog varit ganska tråkigt. Och fånigt. Så tack, och hej.

 

(Jag vet att jag har en del obesvarade kommentarer, hinner inte svara nu. Men snart)

Ta hand om dina ylleplagg

Många av mina icke-textilnördsvänner rådfrågar mig ofta om hur de ska sköta sina ylleplagg så då tänkte jag att det kanske är några av er som också har funderingar, så nu vill jag dela med mig av lite tips på hur jag brukar göra. Detta är alltså ingen lag utan bara en beskrivning på hur jag sköter mina ylleplagg, det finns säkert folk som gör på andra sätt :)

Säkerligen är det många av er som redan kan allt det här så ni får väl titta åt ett annat håll en stund.

sjal och livstycke oktober 2010 005  Yllekappa – vädra eller snötvätta. Foto: Lina Nääs

Som ni säkert har märkt är ylle något av ett favoritmaterial för mig och det finns flera anledningar till det. Dels så är det snyggt, hållbart (om det är av bra kvalitet) men så är det också ett levande material som andas och rengör sig självt. Ja det är sant! Så det bästa sättet att sköta sina ylleplagg är helt enkelt att vädra dem ofta för att hålla dem fräscha. Kappora, folkdräktströjorna och livkjolarna brukar jag bara hänga ut och vädra efter användning, alternativt lägga i snön för snötvätt. Vädra kan du ju göra med alla plagg egentligen, oavsett material – ju mer vi vädrar desto mindre tvättar vi sönder vår jord.

sukkor

Raggsockor – handtvätt

(Sockorna är stickade av Hanna Waller)

Men ibland så behöver ylleplaggen tvättas och då rekommenderar jag handtvätt. Sen kan man ju kemtvätta också men hittills har jag inte behövt kemtvätta något i mitt liv, vilket ioförsig kan ha och göra med att jag medvetet försöker undvika kemikalier. Det jag handtvättar är främst plagg som stickade koftor, raggsockor, vantar och sjalar. Om raggsockorna är hårt smutsade så brukar jag köra dem på tvättmaskinens ullprogram, men mina finaste mönstrade vågar jag inte köra i maskin. När jag tvättar ylleplagg för hand använder jag alltid ett milt tvättmedel som heter diadavin som jag köper av fina företaget färgkraft. Och som ni säkert vet så mår ylle inte bra av att vara i för höga temperaturer så jag tvättar alltid mina ylleplagg varsamt i ljummet vatten. Eftersom ylle krymper då man gosar för mycket med det ( i varmt vatten) är det varsamma händer som gäller (inget gnuggande på tvättbrädan – då kommer dina raggsockor passa en mycket mindre fot än din efteråt). Så tycker ylle inte om för drastiska temperaturskillnader så jag brukar efter tvätten skölja mina ylleplagg i stegvis kallare vatten. OBS! Ylleplagg mår bra av att torka liggandes efter tvätt, hänger du upp en yllekofta då den är blöt riskerar du att ha ärmar som går ner till knäna sen. :)

IMG_4284-2-1024x683

Ylletröjor och koftor – vädra eller handtvätta. Koftan på bilden har jag ärvt av min mormor och  är med sina många år på nacken i väldigt fint skick trots att den aldrig är tvättad, bara vädrad. Foto: Lina Nääs

Hoppas att ni fått något tips och ha en fin söndag! Nu ska jag ut och lapa lite sol.

Kuddarna

IMG_4444

Äntligen ska ni få se bilderna på kuddarna. Som förutsett var det himla svårt att välja några få så ni får en hel drös med kuddbilder.

Själva dagen gick till såhär: Först så klämde och kände vi på alla kuddar.IMG_8952 IMG_8951

Vissa gosade och klämde lite mer än alla andra.

IMG_4458

Sedan så fikade vi tills vi var alldeles sockerstinna.IMG_4463Kamerorna gick varma hela dagen.

IMG_4508
IMG_4525

Så var det dags för gruppfoto, som vi passade på att ta innan kuddarna delades ut ifall någon skulle bli ledsen (vilket ingen blev som tur var). Vår fina nyårsgäst Peter fotade, vilket inte kan ha varit ett helt lätt jobb då vi alla har lite svårt att sitta still.

Från vänster: jag, Nea + en liten liten Alice, Umma, Simon och Max.

IMG_4542

Sedan skrevs allas namn på en lapp och lades i en burk. Personen med sitt namn på första lappen fick börja att välja kudde o.s.v. Alice fick hedersuppdraget att dra lappar, vilket gick jättebra medan de tre första lapparna drogs. Sedan åkte alla lappar ner i burken igen och Alice, burken, lapparna och en träslev blev till en liten enmansorkester.

IMG_4469IMG_8931IMG_4437

Umma har monterat den gula längst ner med illrosa skosnören i hörnen. Underbart!
IMG_4452

Inte så svårt att räkna ut vilken kudde jag monterat kanske.

IMG_4436

IMG_8851

Kan ni gissa vilken kudde jag valde?

 

 

En storsjal och en mindre

Margit och Mojje-53Margit och Mojje-52Margit och Mojje-48 IMG_42211

Medan det väntas på kuddbilder vill jag visa er två fina sjalar som jag har till dräkten. Storsjalen köpte jag av en kvinna i Kättbo i somras och den lilla på en antikaffär häromdagen. Den lilla är så otroligt blot att ha mot kinden. Båda har nog mer än hundra år på nacken, precis som jag gillar det.

P.S. Tack för era fina motiveringar i sjaltävlingen i föregående inlägg. Det kommer vara hur svårt som helst att välja en vinnare. Ni som vill vara med och tävla har fortfarande tid på er att skriva en motivering :)

Foto: Lina Nääs

En sjal till er

IMG_9183IMG_9332 IMG_9194

IMG_9323IMG_9179IMG_9337

IMG_9250

 

Som start på 2013 tänkte jag att ni skulle få chansen att vinna en sjal som jag virkat av grått och krapprotsfärgat ullgarn. För att vinna skriver du en motivering i kommentarsfältet nedan om varför sjalen ska bli just din. Vinnaren presenteras 20 januari så ni har ett tag på er :)

Bilder på kedjebroderikuddarna kommer snart, väntar bara på några fler bilder från Umma.

Det gamla år framgånget är

www.malinbohm.se

Sähär när år 2012 närmar sig sitt slut tänkte jag göra en kreativ återblick, för att få lite koll på att jag faktiskt gör saker även om tiden sällan räcker till. Det blev mycket små- och garnslöjdande och inte så mycket sytt.  Det jag tycker bäst om detta år är Max skjorta, han är så fin i den och så använder han den ofta vilket gör mig glad i sömnadshjärtat.  Nästa år blir det mer sytt, däribland många klänningar –  för det har jag bestämt!

röd sjalvåttär

Grön sjal

Max skjortarandig klänningPetra och Johans kudde 2

Höstsjalen 083 maxelus 240 maxelus 128 maxmesma 032Margit och Mojje-27

Kappan och sjalen Malin Bohm Gott nytt år på er! Vi ses 2013.

Foto 1,3 & 13: Lina Nääs

Margitas väjttröjja

Margit och Mojje-24

Det här är Lina Margit Andersson. Hon är en av de bästa människor jag vet. Snällare människa går nog inte att hitta och någon som fördjupat sig med en sådan iver över Solleröns kulturhistoria finns nog inte. Dessutom har hon skrivit en ordbok över Soldmålet för att det med säkerhet ska bevaras. En underbar människa helt enkelt.

För många år sedan klippte Margit ut en vittröja som blev liggande i en garderob, osydd. Tills nu, då jag har sytt ihop den åt henne. Själva tröjan är hopsydd på maskin men sömmarna är fällda för hand och hela tröjan är kantad av en efterstygnsstickning. Enligt originalet, som jag tittade på, och Margits önskemål fick tröjan blå slag istället för en klädeslist.

En blåsig men otroligt vacker vinterdag tog jag och Umma med Margit och en massa av hennes gamla fina sjalar ner till sjön. Margit berättade att den sjal hon bär runt huvudet använde hon mycket i sin ungdom och då kom tanterna och ryckte i den och frågade vad det var för en tokån sjal hon hade. Nogadän var det tydligen redan på den tiden…

Det råkade bli lite många fina bilder och jag hade svårt att välja så ni får stå ut med en liten folkdräktskavalkad. Fler kommer ni inom kort hitta på Ummas hemsida.

Margit och Mojje-9Margit och Mojje-2

Margit bär kelingatt för att hon är en gift kvinna. En ogift kulla, som jag, bär uppombindning.

Margit och Mojje-25Margit och Mojje-31Efterstygnstickningar längs hela kanten. Sydda med grov vaxad lintråd.

Margit och Mojje-36

Margits mammas gamla sjal och den röda boden med kråkspark.

Margit och Mojje-32

Tvåändsstickade vantar.

Foto: Lina Nääs

För den vinande nordan och vintern broder

Jul 2012 021Jul 2012 032 Jul 2012 064 Jul 2012 079 Jul 2012 089

Ja, nog hade jag föreställt mig att jag skulle vara kreativ under julen. Nu när jag äntligen fick tid att sy. Men jag finner mig ideligen slumrandes på diverse ställen efter skidturer och andra äventyr i skogen. Den är som vackrast nu tycker jag, alldeles vit, inbäddad och tyst.

Det enda jag lyckas förmå mig att göra i kreativ väg är någon slags halvengagerad stickning och lite broderi. Men i slutet av veckan ska jag ta min favoritfotograf i handen för att kunna ge er lite folkdräkt och sådär. Tills dess får ni ha det fint.Jul 2012 120

 

Smygtitt på kudde nummer 5.

kudde nr 5Ja, nu börjar slutet nalkas i vårat femliga kedjebroderi. Här är en smygtitt på den sista kudde som passerar mina händer. Helt olik de fyra andra. Jag ska brodera järnet på den under julhelgens massiva kostymfilmstittande. Så kommer det stora kuddmötet ske kring nyår, självklart kommer jag (alternativt tvinga mästerfotografen Umma) att dokumentera hela händelsen så ni får se alla färdiga kuddar.

Förresten, om ni har tröttnat lite på julmusiken på radion så kan jag tipsa om två riktigt fina folkliga julskivor: vintervisor med Triakel och allt vid den ljusa stjärnan av Ranarim. Dessa båda spelas varv på varv här hemma, speciellt Triakels söta version av Knalle Juls vals. Den ger mig en underbar känsla av folkparksdans med kulörta lyktor.

Den manliga och den kvinnliga slöjden

278308451943853496_TFwTi9Lz_c

Bild.

 

När jag och Max är ute och far med slöjd i händerna blir vi alltid lika förvånade över alla de människor som kommer fram till Max och tycker att han är modig som vågar textilslöjda – för att han är man. En gång kom en människa till och med fram och sa till Max ”det heter stoppa det där som du gör” när han stoppade sin tröja på tåget, som om han bara råkade sitta med garn och nål i hand utan att ha en aning om vad det var han gjorde…

Missuppfatta mig inte nu, jag tycker att det är fint att folk uppmärksammar och uppmuntrar att andra slöjdar det är just könsbetoningen jag inte gillar. Jag kan inte förstå varför Max är modig som vågar textilslöjda bara för att han är man. Varför skulle han inte textilslöjda? Han tycker ju att det är roligt och så är han rackarns bra på det också, inte för att han är man utan för att han är Max. För att han är intresserad av textilslöjd och för att han älskar att spinna, brodera, virka och sy… På samma sätt anser jag mig själv inte mer kvinnlig än någon annan för att jag håller på med textilslöjd. Jag gillar ju inte att sy för att jag är kvinna utan för att jag är jag.

Jag skulle önska att vi istället för att fokusera på kön fokuserar på att personerna är duktiga slöjdare. För det finns ju så himla många duktiga och inspirerade slöjdare i den här världen. Oavsett slöjdtyp och oavsett kön.

Andra advent

Andra advent och Öppet Hus på Sätergläntan, en dag då världen var sådär overkligt vacker. Kall och klar med rimfrost överallt. Fina möten med gamla vänner och lärare. Åkte därifrån med fullt av inspiration och glögg i magen (och lite vadmal i påsen).

Möbiussjalen och den svarta vadmalskappan

Inspirerad av handarbetarens möbiussjalar bestämde jag mig  för att göra en egen. En virkad. En möbius (eller rättare sagt möbiusband) är vriden ett halvt varv vilket gör att sjalen ser ut som en liten knorvlig rosett framtill då den ligger platt. Fint som snus tycker jag att det är, men dessvärre är den inte så optimal på att ge värme. Jag vet inte hur ni andra möbiussjalsbärande människor känner men jag tycker att det blåser rakt in på öronen, iallafall i den kalla snålblåsten vid sjön. Så runt huvudet får det nog bli mina hederliga virkade trekantssjalar i vinter och möbiussjalen får tjusa sig runt halsen istället. För den förtjänas ändå att användas – den är ju trots allt virkad i min favoritfärg krappröd.

Så passade vi på att ta lite bilder på min svarta vadmalskappa också, det finns inte riktigt några bra bilder där man faktiskt ser hur den ser ut. Här kan ni se några gamla bilder. Men inte blev det några fina bilder på framsidan denna gången för på varteviga kort jag såg ut som en hopkurad frusen koltrast. Så ni får hålla till godo med kappryggen och det blommiga fodret (som tidigare varit en gardin).

P.S:. Fina Anna McClurg har döpt en alldeles underbar ullblus till min ära. Hon syr helt fantastiska kläder, titta gärna in på hennes blogg och hemsida. Thank you sweet Anna!

Foto: Max Wikström

Svar på era frågor…

Anna frågar: Vad använder du för symaskin när du syr? 

Hej Anna!

Jag använder en Bernina 2039/3300. Jag har också en gammal raksömsmaskin som jag syr på om jag vill få fina fina sticklingar. Sen så står det en gammal ateljemaskin i Pappas lada som väntar på att få jag ska få tummen ur och fixa en ny drivrem.

Maja-Lovisa frågar: Jag undrar vart du får tag på dina vackra tyger? Jag tycker själv att det är roligt att sy men avstår ofta pga ibland rentutsagt förskräckliga tyger från Ohlssons Tyger.

Hej Maja-Lovisa (fint namn!)

Jag köper väldigt mycket tyger på loppis där jag försöker hitta lite äldre tyger. Mycket handvävt både i ylle och linne. Så är jag också väldigt förtjust i 70-talstyger. Jag får också mycket fina gamla tyger av tanter som tycker att det är roligt att jag syr och eftersom jag tycker att det är roligt med tanter så det är ett vinnande utbyte. Ylletyger köper jag i Sätergläntans butik (de tar fram en alldeles underbar vadmal), på Medeltidsmode och tidigare har jag handlat en del från Wilunds i Borlänge. Jag tycker att det är svårt med ylletyger för jag har inte hittat ett enda vettigt ekologiskt ylletyg, om någon har hittat tjockare fina ekologiska ylletyger så hojta till!

Yllekjol. Foto: Lina Nääs

Tess frågar: Jag tycker så mycket om de kläder du syr, framför allt de tidlösa kjolarna i ylle. Vad använder du för mönster och varifrån köper du tygerna?

Hej Tess!

Tack för kjolkomplimangen! För tygsvar se svaret på frågan innan. Mina klädmönster konstruerar jag själv. Men det finns folkliga mönster att köpa bland annat på Jamtli och i Sätergläntans butik, är lite osäker på om de har några kjolmönster men det går ju alltid att fråga.

Kajsa frågar: Jag vill gärna veta om du får inspiration från någon särskild sida på internet, eller om det finns någonstans man kan hitta mönster till folkiga kläder?

Hej Kajsa!

Jag tittar mycket på andra bloggar, en del kan ni se till på min länklista här till höger. Sedan hittar jag massa inspiration på flickr och pinterest. Det sistnämnda är alldeles alldeles underbart där det går att skapa onlinealbum med bilder som man hittar överallt på Internet, helt ofarligt är det dock inte, det är väldigt lätt att fördriva många timmar där…

Så till din fråga om mönster, det finns en del folkliga mönster bland annat på Jamtli och i Sätergläntans butik, sen så finns det några böcker med instruktioner om hur man själv kan sy kläder av raka stycken enligt folklig modell. Hittar dock inte namnet på någon av dem nu.

Clara frågar: Jag undrar vad du pluggar nuförtiden?

Hej Clara!

Jag pluggar Pedagogik och Textilvetenskap. Men snart snart är pedagogiken slut så då kan jag helt och hållet fokusera på textil vilket är väldigt efterlängtat just nu.

Jessica frågar: Jag skulle gärna vilja veta mer om din skapandeprocess – från idé till färdigt plagg helt enkelt. Var hittar du inspiration och hur går du vidare och gör det till ditt eget?

Hej Jessica!

Det är en klurig fråga det där, jag har funderat många dagar på hur jag egentligen gör. Det är väldigt sällan jag sätter mig ner och tänker att nu ska jag skapa något utan det är många faktorer som ska klicka för att jag ska komma till skott. Inspiration får jag överalltifrån, här på nätet från andra bloggar, pinterest, flickr m.m. Så inspireras jag otroligt mycket från min mormors och farmors fotoalbum. I verkliga livet så samlar jag på skärningar, det kanske låter lite konstigt men det är det första jag registrerar hos andra människor är hur deras klänningar, kappor, kjolar m.m är skurna. Så har jag små block överallt där jag skissar ner saker jag ser. Plus att jag samlar på gamla plagg, mest klänningar, som ger mig massa inspiration. Men det är ofta när jag hittar rätt tyg som poletten trillar ner och eftersom jag undviker nyproducerade tyger så mycket som jag kan (av hänsyn till miljön) så är det när jag hittar tyg på loppis eller dylikt som själva skapandeprocessen sätter igång. Oftast ger tyget associationer till skärningar och det är då jag tar fram mina block och pusslar ihop dessa till ett helt plagg. När jag bestämt vilken skärning plagget ska ha gör jag ett mönster, nuförtiden har jag ett litet mönsterlager och jag kan ofta utgå från något av mina tidigare mönster. Är det en helt ny skärning utgår jag från mitt grundliv (ett basliv gjort efter mina mått) och mönsterkonstruerar utifrån det. Jag köper alltså inga färdiga mönster utan alla plagg är utifrån egen mönsterkonstruktion.

Så till frågan om hur jag gör det till mitt eget så har jag inget bra svar. Genom historien har modeskapare ideligen inspirerats från det förflutna och så gör även jag. Jag är svag för det mesta från 1800-talets början till 1970-tal och ”min stil” är väl en blandning av många av de stilar som varit populära under de åren. Jag kan egentligen inte svara på om jag har en egen stil, men jag kan säga att jag försöker aldrig kopiera någon annan utan gör saker som jag tycker är fina, från hjärtat. Sedan är det ju en annan femma med mina folkliga rekonstruerade plagg som är gjorda för att ligga så nära originalplagget som möjligt. Men om det är nånting som jag verkligen gillar så är det att jobba med insidor, jag tycker om tokiga foder, skoningar och bandkantningar.

Blå kjol med skoning. Foto: Lina Nääs

Men, för att återgå till arbetsprocessen, så när jag gjort mitt mönster så syr jag alltid en toile och provar den. Därefter görs justeringar så att den sitter riktigt bra. Sedan så är det dags att klippa ut plagget. När det kommer till själva tyget så tvättar jag alltid alla tyger innan jag klipper ut. Det skulle vara otroligt tråkigt att sy en klänning efter mina mått som krymper i tvätten så den inte passar längre. När det gäller ylletyger så dampar  jag dem innan jag klipper ut.

Tråckla tills du dör. Foto: Emilia Thurin Melin

Själva sömnaden är ju individuell för varje plagg men jag skulle säga att det finns två viktiga hållpunkter när det kommer till sömnad, den ena är tråckla tills du dör och den andra är pressa ordentligt. Båda dessa saker är väldigt tidskrävande men jag kan inte komma på en enda gång då det inte har lönat sig att tråckla eller pressa. Hoppas jag svarat ordentligt på din fråga.

Ulrika frågar (tre frågor): Du verkar ha vänner omkring dig som också slöjdar eller håller på med textil. Har ni alltid varit intresserade av slöjd, eller är det någon av er som dragit med de andra?

Hej Ulrika!

Oj, svår fråga. Jag antar att jag gillar att umgås med kreativa människor och har en hel drös slöjdande vänner sedan barnsben och jag antar att vi ständigt drar ner varandra mer och mer i slöjdträsket.  Jag har också lärt känna en hel bunt slöjdande sötnosar när jag gått på textila utbildningar. Slöjdande har en tendens att smitta av sig har jag märkt. Sen så är slöjdvärlden, precis som folkmusikvärlden, en liten liten ankdamm där de flesta känner varandra. Men nu får ni då inte tro att jag inte umgås med människor som inte slöjdar. Jag har fina vänner som inte ens petat på en virknål och det är helt okej!

En till fråga: om du får 1000 kronor över, vad lägger du då dem på?

Med risk för att låta jättetråkig så säger jag det första som poppade upp i hjärnan och det är mat. Inte för att jag inte köper mat annars men både jag älskar verkligen både att äta och att laga mat och som fattig student som mest handlar ekologiskt finns det många hål att fylla. Fast jag skulle behöva ett ångpressjärn också. Och en bättre provdocka.

Och en till! Vilket plagg/föremål som du själv skapat är du mest nöjd över? Kan man få se en bild på det?

Jag säger två,  för jag kan inte välja. Det första är min handsydda särk, sydd av farmors och mammas farmors gamla handvävda handdukar så det känns som en liten hyllning till dem. Plus att den verkar kunna leva i evighet, jag använt den mycket och tvättat den jättemånga gånger utan att den blivit sliten.

Sen så är det min gröna 50-talsinspirerade klänning, inte för att den är det mest sömnadsskickliga jag gjort utan för att jag har haft den på hur många kalas som helst och känt alltid känt mig tjusig i den. Mer bilder på den kan ni se här.


Särk och klänningsfoto: Lina Nääs

Tack till er alla för era frågor! Jag hoppas att jag svarat ordentligt, annars får ni fråga igen. Jag önskar att ni alla haft en fin första advent! Hos oss har det bakats pepparkakor, druckits glögg och lyssnats på folke, så som sig bör om söndagarna.

 

p.s. här kan ni följa mig på pinterest om ni vill.