Bytt och fått

Kofta av Clara Falk kopp av Ulrika Olsson www.malinbohm.se/bloggPå bilden ser ni en kopp gjord av finaste Ulrika. Innan jul damp det ner ett paket hos mig innehållandes två koppar, två skålar och en fin tvålkopp men jag har inte förmått mig att fota det förrän nu (vilket beror på att de alltid är odiskade för de används jämt). Jag har även bytt till mig koftan som är handstickad av Clara Falk i ett perfekt grått ullgarn. Modellen är midjekort och det passar mig på pricken eftersom jag gillar att ha kjolar och klänningar med hög midja. Jag känner mig så himla rik över att ha saker gjorda med så mycket kärlek, det slår allt industriproducerat med hästlängder.

Kopp av Ulrika Olsson www.malinbohm.se/bloggKofta av Clara Falk www.malinbohm.se/bloggKofta av Clara Falk www.malinbohm.se/blogg

Kjol i ekodenim

Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg

Här kommer bilder på en kjol jag sydde förra veckan. En kjol i mjuk ekologisk bomullsdenim. Nyproducerat tyg alltså. Jag hade tänkt att jag bara skulle använda vintage- och second hand tyger men insåg inte i vilken rasande takt jag skulle sy slut på mitt eget tyglager. Så nu har jag kommit fram till beslutet att börja sy av ekologiska tyger också, eftersom jag inte hinner hitta fina vintagetyger i samma takt som jag syr. Jag hoppas att ni ska gilla det. Kjolar som den på bilden kommer att komma som beställningsvara i webshopen längre fram i vår. Jag lovar att ni ska få se kjolen på en person innan dess, så det går att se lite mer hur den sitter på. Men modellen är väldigt lik den här kjolen, fast den har lite mer vidd.  Det är en av mina bästa kjolmodeller, lagom utställd och med fickor.
Kjol av Malin Bohm www.malinbohm.se/bloggKjol av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg Kjol av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg Kjol av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg Kjol av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg

F&S: om företagande och skapande

Fråga:  Hur tänker du kring slöjden som yrke/försörjning, behöver du ”komplettera” med annat jobb för att få det att gå runt eller kan du leva på ditt skapande? Har ditt förhållande till ditt skapande ändrats sedan du börjat med det på ett professionellt plan?

/Anna Maria

Svar: Hej Anna Maria! Jag tänker kring slöjden som försörjning mest hela tiden faktiskt. I nuläget kan jag inte leva på mitt skapande utan kompletterar med annat jobb (främst säsongsjobb) och lite stipendiepengar för att få det att gå ihop. Min dröm är att kunna leva helt och hållet på det jag skapar. Jag registrerade mitt företag för snart ett år sedan, men då gick jag direkt från heltidssjukskrivning in i företagande (inga frågor om det tack). Det vill säga att istället för att vara sjukskriven till stor del och arbetsträna litegrann så valde jag att hoppa av hela den karusellen och starta företag istället. Det kändes som den enda lösningen för mig. Så jag har egentligen inte kommit igång på riktigt med mitt företag på riktigt förrän i oktober förra året och än är jag i en uppstartningsfas. Jag har behövt jobba långsamt och få göra det på mina villkor i min egen takt. Som ni förstår har jag det inte så fett ekonomiskt, men det är också en av de saker som driver mig. Att se hur lite jag kan klara mig på för att gå runt. Både jag och min sambo när en dröm om att till stor del vara självförsörjande på grönsaker och vi försöker ständigt hitta nya sätt att dra ner på våra omkostnader. Nu kanske flera av er tänker att jag är knäpp som gör som jag gör och det får ni tycka isåfall. Jag är van att bli ifrågasatt, men att leva som jag gör är mitt val och jag tar ansvar för det. Jag prioriterar bort att konsumera saker och åka på semestrar för att få må bra varje dag, för att få göra det jag älskar en stor del av min tid och framförallt för att få styra över min tid. Än så länge känns det motiverat för mig och jag tänker fortsätta så länge det känns roligt. Om jag aldrig kommer till den punkten där jag kan leva på mitt företag så är det så, men då vet jag att jag iallfall har gjort ett ärligt försök och det känns väldigt bra i magen.Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg

Mitt förhållande till mitt skapande har förändrats sedan jag börjat göra det mer ”professionellt”. Tidigare försökte jag hitta tid till skapande på kvällar och helger och det kändes som att jag aldrig hade så mycket tid till det som jag ville. Nu har jag mycket tid till skapandet och det är hur roligt som helst de flesta dagar, men vissa dagar har jag inte lust alls. Jag kanske känner mig trött och ofokuserad, men då måste jag prestera ändå för det är mitt jobb och jag måste göra det. Så är jag ju inte så sugen på att sy när jag är ledig, eller jag måste bli bättre på att inte sy på ledig tid så att inte all tid bara blir jobb. Eftersom slöjden i många år nu varit mitt stora fritidsintresse så måste jag nu hitta på annat att göra på kvällarna. Men jag måste erkänna att det är väldigt svårt för mig…men nu när odlingssäsongen drar igång kan jag pyssla med det på fritiden.

Tidsaspekten spelar också in, tidigare när jag skapade mer för min egen skull kunde jag låta projekt ta hur lång tid som helst och det kan jag inte nu då jag måste hålla mig inom en rimlig tidsram för att plaggen/föremålen inte ska bli allt för dyra. Så är det också något som händer i kroppen när jag sytt samma sorts plagg många gånger, händerna känner igen hur mönsterdelarna ska ligga mot varandra, hur sömmar ska pressas. Hur plagget ska sys har liksom satt sig i muskelminnet och det är fascinerande tycker jag. Det gillar jag verkligen, då tänker jag att jag jobbar på en liten fabrik. Min egen lilla enmansfabrik och det känns himla roligt. Samtidigt som jag känner att jag också behöver låta mig ta tid till evighetsprojekt också, för de är ju de som är roligast. När jag får nörda ner mig och sy för hand och låta det ta all tid i världen. Balansen mellan de där olika sätten att skapa, den letar jag efter…

Fråga:Jag älskar din blogg och tycker att du skapar så fina saker! Jag är på gång att börja sälja egna saker också och undrar hur du tänker kring prissättning och hur du kom fram till den ”linjen” du kör. För du verkar ha träffat precis rätt!

/Elin

Svar: Hej Elin! Prissättning är jättesvårt, verkligen. Jag rekommenderar alla som vill sälja sina egna saker att gå en bokföringskurs av något slag. När jag gick i tvåan på sätergläntan hade vi företagsekonomi med Jögge Sundqvist en hel vecka och då lärde jag mig massor om hur man kan tänka kring slöjd och företagande. Har du möjlighet att gå på en av hans föreläsningar så gör det! Jag också gått bokföringskurs genom W7 i DalarnaNågot som jag förstod när jag gick de här kurserna är hur otroligt mycket av varans pris som försvinner i form av moms, sociala avgifter och skatt. Så den biten måste man ha koll på! Priserna jag har är uträknade efter tidsåtgång, materialkostnader m.m. Men en sak man kan tänka på är att det inte går att bara ta betalt för tiden det tar att skapa produkten, det finns en massa andra saker runtikring i ett företag som också måste bakas in i priset på varje produkt. Det kan vara lokalhyra, maskiner, kostnader för hemsida/webshop/fysisk affär o.s.v. Sedan är prisbilden olika beroende på om man säljer själv eller via återförsäljare.

Jag jobbar inte bara med sömnad i mitt företag, jag gör allt annat i företaget också. Som att sköta marknadsföring, bokföra, packa och skicka varor, skriva alla texter till hemsidan och webshopen, fota alla produkter. Ni förstår att allt det där runtikring tar en massa tid. Jag känner att jag bara börjat lära mig allt det här med företagande och har redan nu insett att jag ligger lite lågt i mina priser. Det ser säkert väldigt dyrt ut i webshopen, men det är väldigt lite av de pengarna som faktiskt hamnar i min plånbok. Jag rekommenderar alla som har funderingar kring prissättning att läsa det här inlägget av Underbara Clara som handlar om ”konsten att ta betalt” samt att lyssna på det här avsnittet av podden inspirationskällanAnna Ileby är med och pratar om företagande och prissättning. Samt fråga människor i omgivningen om hur de tänker kring priser och hur de gör i sina företag.

Podden inspirationskällan drivs av Sandra som har en väldigt fin och inspirerande blogg. Tips tips!

Ylleklänning sydd av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg foto Lina Nääs

Ylleklänning med pelerin. Fin, men för varm för att användas ofta. Foto: Lina Nääs

Nu hoppas jag att jag tolkar dig rätt med din fråga kring min ”linje”. Min linje är något som jag gått och funderat på i flera år. När jag gick på Sätergläntan så ville jag utmana mig själv i varje nytt plagg, jag sydde aldrig samma skärning två gånger, provade hela tiden nytt. Gjorde massa tidsödande detaljer som skoningar, sydde fast band för hand för att dölja sömsmåner, använde dyra och tunga material. Alla plagg som jag skapade under min utbildning är jag väldigt nöjd med, men jag har upptäckt att jag nästan aldrig använder dem. De känns helt enkelt för fina eller är för varma. De plagg jag sytt som är lite enklare använder jag jättemycket. Så det var det jag ville åt.

För några år sedan gick jag en dansutbildning och där pratade vi väldigt mycket om att spela enkelt, att det finns mycket att hämta i att begränsa dansen både rumsligt och rörelsemässigt. Genom att göra det kan man hitta nyanser och andra nivåer i dansandet. Det låter kanske hur flummigt som helst, men det är sant. Så när jag skulle starta mitt företag så valde jag att göra samma sak med min sömnad, att plocka ner den, att spela enkelt och se vad jag kan hitta för nyanser där. Så det är det som jag håller på att utforska nu. Jag har drömt länge om att göra plagg dedikerade till tre kvinnor i min släkt som jag inspireras av. Helfrid har ni redan bekantat er med, ni har fått en glimt av min mormor Kjerstin, men jag är inte riktigt klar med hennes plagg än. Efter henne är det en fin farmor som ska få plagg uppkallade efter sig, de kommer så snart som jag hinner. Alla plaggen kommer att vara enkla, bärbara och miljövänliga, precis som jag vill ha det.

Men vem är det som fotar?

Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg

Den frågan fick jag häromdagen och då slog det mig att det kanske inte är uppenbart att det är jag som fotar, för det mesta iallfall. Annars brukar jag ta den eminenta Lina Nääs till fotohjälp, eller min sambo Max. Om det inte står något av deras namn så är det jag som står bakom kameran, så nu vet ni det. Ha en fin helg allihopa!

Foto: Max Wikström

Gamla skolans café på Kaplangården

Gamla skolans café foto Malin Bohm www.malinbohm.se

I helgen kommer gamla skolans café till mitt hantverkskooperativ Kaplangården och serverar fika. Det är inte vilket fika som helst utan kanske världens godaste och hembakta fika med mycket ekologiskt och lokalproducerat. Helgens tips till er som bor i Mora eller är på tillfälligt vasaloppsbesök.

Ni hittar caféet (och kooperativet) på Kaplangatan 6a i Mora, väldigt nära vasaloppsmålet. Öppet både lördag och söndag mellan 11-17.

F&S: om att bo där jag bor


Malin Bohm en blogg om slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.seFråga: Hej! Jag undrar om du bara ser fördelar med att bo som du bor eller om du någon gång skulle vilja bo annorlunda. Bor dina vänner i närheten av dig? Om du inte hade varit aktiv på sociala medier, hade det känts annorlunda att bo där du bor isåfall? Vill också säga att jag tycker du har en av de vackraste bloggarna jag sett!

/Solvieg

Svar: Hej Solvieg! Tack för din fina fråga, den har jag funderat på många varv i huvudet. Jag har, som ni säkert förstått, ett mycket kärleksfullt förhållande till min hembygd. När jag gick på gymnasiet så var det helt självklart att jag skulle flytta härifrån, men det har också hela tiden varit självklart för mig att jag skulle flytta ”hem” igen. Sedan jag tog studenten har jag bott nästan åtta år på andra orter, men så fort jag fick en ledig stund så åkte jag hem. Under de här åtta åren flyttade jag också minst en gång om året vilket var slitsamt och jag längtade mycket efter att få slå ner roten på en plats och stanna där.

Malin Bohm en blogg om slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.se

Det har varit roligt att bo i städer, ha massa vänner och olika aktiviteter nära till hands, men det var ändå alltid något som fattades för mig. Jag saknade skogen, bergen och min familj. Jag saknade att ha en trädgård. Så för mig är de självklara fördelarna med att bo här att lätt kunna ta mig ut i skogen, att kunna bada i skogssjöar, att ha en trädgård att påta i, att kunna träffa mina föräldrar i vardagen. En annan fördel är att jag här har möjlighet att leva billigt och det ger mig större frihet att göra sådant som jag vill. Jag tycker också om det trygga sociala sammanhanget som finns här, så som det känns nu så vill jag gärna bo här resten av mitt liv.Malin Bohm en blogg om slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.se

Malin Bohm en blogg om slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.se

Det förstås mer isolerat på landsbygden än i en stad. När jag bodde i Uppsala hade jag väldigt många likasinnade vänner. Jag kan sakna att kunna träffas närsomhelst, gå på café och dansa Lindy Hop. Där jag bor är det svårare, jag har fina vänner här men många bor flera mil bort och då blir det nästan omöjligt att träffas spontant. Dessutom är det lite knepigt att åka kollektivt så då blir man bilberoende och det är en jobbig fråga om man värnar om miljön, jag vill åka så lite bil som möjligt men ändå träffa mina vänner. Då är det förstås positivt med sociala medier där jag kan få ta del av mina vänners vardag utan att det sliter varken på miljön eller min plånbok. Jag har också lärt känna vänner via sociala medier, bland annat Jessica som också bor i Dalarna som blivit en nära vän tack vare instagram. Hurra för det! Så sociala medier är något som jag ser som positivt men jag skulle inte säga att sociala medier är avgörande för att jag ska kunna bo där jag bor, kanske avgörande för att kunna driva ett företag, men jag hade bott här oavsett. Det är min grund i livet, min boplats, det andra får formas runt det. Jag är samtidigt väldigt glad att jag bott på andra orter, jag tänker att det är positivt att vidga sina vyer och träffa människor som kommer från andra kulturer. Så jag är nöjd över att jag flyttade iväg och nöjd över att jag flyttat hem igen.

Malin Bohm en blogg om slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.se

Nyanser av blått och en lista

Norrviken www.malinbohm.se/blogg

Saker jag vill göra:

- Ha fler utflykter. Nuförtiden blir det mest promenader och skidturer. Jag längtar efter att sitta ner, dricka varm choklad och bara vara. En av mina bästa utflyktplatser är fågeltornet på bilden.

- Bli bättre på att våga tacka ja och säga nej företagsmässigt. Ja till saker som skrämmer mig, jag tror mycket fint ligger där på andra sidan rädslan. Nej till saker som inte känns rätt i magen, till sådant som tar mer energi än det ger tillbaka.

Malin Bohm en blogg om klädsömnad, slöjd, odling och landsbygd www.malinbohm.se/blogg

– Gå fler promenader vid sjön. Vi bor precis vid sjön men jag glömmer det och går bland husen istället. Häromdagen när jag gick vid sjön såg det ut som på bilden, helt magiskt tycker jag.

– Lyssna på fler poddar, jag har precis upptäckt podcastvärlden. Eftersom jag lyssnar på P1 när jag jobbar tycker jag att det är skönt att lyssna på poddar på ledig tid. Har ni några tips på poddar jag inte ska missa?

Klänning sydd av Malin Bohm www.malinbohm.se/blogg

- Bli bättre på att koppla ner. Nu kollar jag mailen och instagram för mycket på kvällstid, ofta syr jag också. Jag behöver bli bättre på att dra en gräns mellan jobb och ledighet men det är så himla svårt.

- Avsätta mer tid till att utveckla mitt skapande, prova nya modeller, experimentera med veck och kjolvidd. Nu har det mest blivit samma samma och det är kul, men jag behöver få leka för att det ska kännas bra. På bilden ser ni en Kjerstinklänning i vintagetyget Finsk sommar.

Hej! Jag syr kläder och slöjdföremål med fokus på miljö och hållbarhet. I bloggen får du följa mitt skapande och en del odling, skog och timmerhus. Välkommen!
kontakt: info@malinbohm.se

Instagram

 Helg.

Prenumerera

Medlem i

Besökstoppen